Känner
Jag stänger av. Vägrar känna efter. Vågar inte. Kommer bli attackerad av så många minnen. Fina minnen. Kanske de vackraste jag samlat på mig genom livet. Ingen har fått mig att känna så. Att börja gråta för att alla varma känslor, all kärlek jag kände blev för mycket. Jag tror han nån gång kände likadant. Jag måste få tro det. Ingen har sett på mig så. De ögonen. Den enda jag ville vara tillräckligt bra inför. Jag misslyckades.
Kommentarer
Trackback
