Läser.
Jag läser det gamla jag skrivit, det är ingen munter läsning. Men jag tycker om att läsa det ändå.
Ikväll en jobbig kväll, och jag vet precis varför. Ytterligare en sak som inte BORDE påverka mig. Ja, jag erkänner, jag är svartsjuk. Och jag avsly det, för jag har ingen rätt att vara det. Jag har ingen rätt till nånting. Inte rätt att säga vad jag känner, inte rätt att säga ifrån. Jag har ett val, att lämna det, det här som egentligen inte är, som är istället för nånting annat, det som inte är på riktigt. Lämna låtsasförhållandet som i längden inte är bra för mig.
Man jag undrar om jag klarar av det? Jag älskar stunderna, då det är vi, bara vi två. Värmen mellan kropparna, blicken i de fantastiska bruna ögonen. Blicken som jag ibland tycker säger mer än både ord och handling. Men jag inbillar mig förmodligen. Jag ser nog saker som inte finns där.
Jag fick höra en klok sak idag. Jag borde avsluta det här, för att han ska få nån slags respekt.. Killar vill ha en tjej som håller huvudet högt. Det är nog sant. Det jag gör kan nog inte räknas som att hålla huvudet högt. Som en hund som blir överlycklig för varje liten skinkbit som slängs åt den. Om inte annat, vart min egen respekt för mig själv?
Jag har börjat gå till en kurator. Jag har visst problem. Det är skitjobbigt att inse. Det är inte så att "jag bara är sån". Det är problem, som går att lösa, som jag förändra. Det är ju bra. Hoppas jag lyckas. Det kan bara bli bätttre. Det måste det bli. Jag måste bli hela den människa som jag kan vara, inte nån blek kopia av mig själv.
Usch, jag känner mig så frustrerad ikväll. Jobbigt. Kryper i kroppen. En inre stress. Hur ska jag bli av med den?
