ljusimorkret

Börjar infinna sig en känsla av att jag borde be om ursäkt. Helt knasigt. Att jag borde be om ursäkt att han var tvungen att vara med mig så länge. Att jag borde insett han inte ville längre. Att jag borde sjäkv gjort slut då jag började ana.. Men jag ville inget hellre än att jag hade fel. Att min känsla var helt åt skogen. Men det var den ju inte. Tyvärr. Finns inget rim och reson I den tanken. Kan ju lika bra be om ursäkt över att jag existerar och det är kanske lite dumt. Fast har iof nästan gjort det några gånger. Men det är nåt jag ska försöka undvika. På samma sätt jag jag ska försöka få bort ordet "borde" ur mitt språk. Helt onödigt ord.